Elva tips för att leverera en presentation som berör
Elva tips för en bra presentation
Jag genomför i snitt – som talare – tre föreläsningar per vecka. Skulle gissa att jag närvarar vid minst 70 konferenser per år. Skulle vidare tro att jag hinner/får möjligheten att höra minst 50 ledare inviga dessa kickoffer.
Jag har varit verksam som talare i mer än tio år nu, så någonstans runt 400 svenska ledare i näringslivet har jag sett/hört inviga konferensdagarna, måla upp visionerna, visa powerpointbilderna. Ledare som fått folk att skratta. Men även ledare som fått folk att somna. Vissa pratar bara problem, andra fokuserar på möjligheterna. Det har varit ledare och chefer inom allehanda skrån; myndigheter, börsnoterade företag, kommuner, små företag men även giganterna. Företag som går som tåget, men även de som har haft det tungrott.
Jag har kommit fram till följande: Nästan alla svenska ledare är bra på att informera, tyvärr långt från alla på att inspirera. Men att gå från att informera till att inspirera (vilket jag tycker är en ledares roll) är rätt lätt. Kika nedan!
Några tips:
- Le när du står på scen. Jag tar det igen: LE. NÄR. DU. STÅR. PÅ. SCEN! 🙂
- Se dina medarbetare i ögonen när du står på scen.
- Använd ALLTID mick eller mygga (speciellt om det är fler än 35 personer i lokalen).
- Nämn gärna namnen på en del av kollegorna i verksamheten när du talar live, du anar inte hur glada vi blir då en ledare kan våra namn. För 23 år sedan jobbade jag på ett företag med över 1 000 anställda, en vårmorgon nämnde jag i hissen för VD n att jag skulle på semester till ön Sifnos i Grekland. I september på den årliga kickoffen så nämner han några kollegor i sitt tal, bland annat mig, och han säger att han hoppas att jag hade en fin vecka på Sifnos. 23 år senare kommer jag fortfarande ihåg denna fina gest. Det krävs inte mycket att nå en människas hjärta, och effekten är långvarig, tro mig. Vill du bygga förtroende, SE människorna runt omkring dig.
- Prata inte om (i alla inte enbart) om problemen. Måla istället upp möjligheterna.
- Ledord och värdegrund. Suck vad tröttsamma dessa bägge är. Nio av tio ledare ”rapar” upp företagets ledord utan att berätta vad de betyder för just dem personligen. Att år 2018 stå på en scen och säga: ”För oss på xxx AB är det viktigt att vara professionella och att alltid ha kundfokus” är som att göra harakiri på sin egen intelligens. Vi lever i en tid då informationsflödet är brutalt stort. Vi har inte råd att säga självklarheter (Vem är inte professionell?) (Vem bryr sig inte om kunden?)
- Snälla ledare, vet du om att alla siffrordiagramprocentsatserkolumner du pratar om bara blir en gröt i skallen på publiken. De har glömt allt du sagt inom tre minuter om du inte lyckas sätta alla siffrordiagramprocentsatserkolumner i ett sammanhang som gör det relevant för målgruppen. Berätta hellre en personlig story som dina medarbetare kommer ihåg. Den mänskliga hjärnan kommer ihåg de bilder (storytelling) du skapar, inte de siffrordiagramprocentsatserkolumner du bara levererar. Rent metaforiskt går siffrorna direkt till hjärnan, medans en bra story går direkt till hjärtat. Och däri ligger magin med storytelling!
- Våga bjuda på dig själv. En rolig ledare är en stark ledare.
- Ta inte invigningstalet (eller vilket tal som helst) med en klackspark. Utifrån medarbetarnas perspektiv är du inte bättre än din förmåga att kommunicera. Glöm aldrig det! Lägg ned tid, fokus och en j..la massa engagemang på att göra ett tal som är i världsklass!
- Ha kul på scen!
- Var äkta! Sann entusiasm smittar, spelad entusiasm är rent av avtändande. (Vem har väl inte fått en sur uppstötning då vi gått in i en butik där säljarens mun sagt ”Välkommen”, men kroppsspråket på densamme signalerar mer FUCK OFF!)
Lycka till!
Kjell