De goda handlingarnas läkekraft

Kan villigt erkänna att jag inte var på bästa humör när jag hoppade in i taxin måndag morgon fjorton dagar sedan. Hade haft svårt att sova, och ont i ryggen efter att ha krattat löv hela söndagen. Taxichauffören var dock en glad skit, en social naturbegåvning så efter tjugo minuter i hans bil så var jag på mycket bättre humör. ”Ha en bra dag”, sade han när jag började gå från hans taxi. ”Tack detsamma”, svarade jag. ”Du…jag menar det verkligen…”, kontrade han och fortsatte, ”…jag vill verkligen att du ska se till att din dag blir kanon! Jag har en svåger som fick en käftsmäll i fredags, läkaren sa han hade cancer! Så du och jag har det rätt bra, eller hur?”

Jag skämdes inne på flygplatsen, låta en hel morgon gå förlorad över lite ont i ryggen och att jag inte fått sova ordentligt! Väl framme där jag skulle föreläsa så berättade jag om taxichaffisen för en av konferensvärdinnorna.

Fyra dagar senare ringer Rebecka, som konferensvärdinnan heter och berättar följande: Efter att hennes arbetsdag var slut i måndags så hade hon satt sig i bilen för att fara hemåt. Dock med lite ångest. Ett tjafs med grannen över en häckklippning en månad tidigare hade spårat ur. En bagatell som vuxit till arga blickar och ett abrupt slut på grannfriden. Väl hemma så stegade hon in till det äldre grannparet och sade förlåt. ”Förlåt för att jag är så fjantig att jag låter en häck orsaka detta! Folk får cancer, det är krig och svält och jag brusar upp över att en häck skuggar min uteplats!” Grannarna satte eftermiddagskaffet i halsen och visste inte riktigt vad de skulle säga.

Granngumman med häcken hade dagen efter ringt på hos Rebecka. Med blommor. Rebecka hade fått en bamsekram. ”Självklart ska vi klippa häcken”, sade granngumman och fortsatte, ”Ibland är vi människor så märkliga, efter ditt besök hos oss så lade jag mig ned i soffan för en lur, jag somnade djupt och drömde om min syster. Jag har inte pratat med henne på elva år. Vi bråkade om ett arv efter en släkting, och det blev slutet på vår relation. Men vet du vad, jag ringde henne i morse. Nästa månad ska vi träffas! Hon kommer hit!”

Två systrar som träffas efter elva år. Och allt detta på grund av en taxichaffis. Goda handlingar sprids likt ringar på vattnet. Ett leende, en vänlig blick, ett ömt ord kan hela människor i många fler steg och i större utsträckning än vi kan ana.

Keep on smiling!

Kjell